Konsten med kattuppfödning och grupphållning 

24 april 2019 « Tillbaka
Kattfamilj med mamma, pappa och två kattungar Kattfamilj med mamma, pappa och två kattungar

Att föda upp katter är inte alltid så enkelt. Förutom det uppenbara, att katterna vi använder i avel ska vara friska och sunda, är det något av en konst att hålla dem i grupp också. Det första tipset som brukar ges när vi vill optimera chanserna att få katter att fungera bra i grupp är att kastrera dem. Som kattuppfödare fungerar inte det riktigt. Vi behöver hitta andra sätt att hålla harmoniska kattgrupper.

Kattunge, mamma och moster Kattunge, mamma och moster

Solitära
Katter är ursprungligen solitära djur dvs. ensamlevande djur. Förenklat kan vi säga att vuxna hankatter lever ensamma och vuxna honkatter lever med sina kattungar tills de är tillräckligt stora att klara sig på egen hand. Vuxna katter träffar varandra under parningssäsong och de kan stöta på varandra där deras revir överlappar med varandra.

Det är lätt att missta solitär för asocial, men så är inte fallet. Katter är sociala djur. Därför kan det fungera att ha dem i grupp. Det vi behöver tänka på är att de inte är flockdjur och därför sällan trivs i stora grupper. Av flera anledningar brukar vi rekommenderas att inte hålla kattgrupper om fler än fem vuxna individer. Det handlar dels om att deras immunförsvar inte är anpassade för att leva i stora grupper, men de är inte heller beteendemässigt anpassade för att leva i större grupper än så. En honkatt får i genomsnitt fyra kattungar: hon lever i en kattgrupp om fem individer.

Revirhävdande
Utöver detta är katten revirhävdande, i synnerhet fertila katter. Vuxna hankatter kan ha stora revir som överlappar flera honors revir och under parningssäsongen har de extra låg toleranströskel för andra hanar. Honkatter å andra sidan träffar och parar sig gärna med flera olika hankatter för att maximera chanserna till friska och livskraftiga avkommor. Honkatten är som mest revirhävdande när hon har kattungar då hon är beroende av god tillgång på mat och skydd för att hon och ungarna ska överleva.

Både fertila han- och honkatter kan markera revir. Det är ett normalt beteende hos fertila katter, det är ett sätt för dem att kommunicera med varandra (och med oss). Honkatter revirmarkerar främst när de löper medan hankatterna kan markera året runt, dygnet runt. Du kan minska risken för revirmarkering genom att hålla en liten, stabil kattgrupp i en förutsägbar miljö. Varje förändring i miljön kan utlösa revirmarkering. Ofta frestas vi att städa undan all urinlukt, men eftersom spridandet av sin lukt är själva poängen med att markera revir kan det vara kontraproduktivt att städa undan all lukt. Att sprida ut lådorna så att lukten sprids och hålla undan andra dofter som parfym, tvättmedel, sköljmedel, doftljus osv. kan underlätta om man vill hålla markerande till lådorna och minska frekvensen av markerandet.

Den optimala avelsgruppen
Det finns självklart inte ett recept på hur du får en välfungerande kattgrupp, men jag ska försöka ge några tips på vägen. Oavsett om vi föder upp katter eller inte är det viktigt att katterna har god tillgång till resurser. Resurser handlar om grundläggande saker som mat, vatten, gömslen, viloplatser, toalådor osv. Saker katten inte bara vill ha utan som den måste ha för ett gott liv. Det behöver finnas lika många resurser som katter och de ska placeras så att ingen individ kan dominera dem. Har du fyra katter och fyra toalådor ska lådorna placeras ut på flera ställen i hemmet. Ställer du alla lådorna i tvättstugan kan en individ sätta sig i dörröppningen och hålla de andra katterna borta från lådorna. Den principen gäller för allt, resurserna ska spridas ut så att de finns tillgängliga för alla. För en fertil hankatt kan även fertila honkatter betraktas som resurser vilket innebär att han kan vakta dem, specifikt från andra fertila hanar men även från andra katter t.ex. från en kastrerad katt i gruppen. Av den anledningen är det lämpligt att hålla sig till en fertil hane per kattgrupp. En del hanar är väldigt efterhängsna eller vaktande och skapar frustration hos honorna, i sådana fall kan det vara lämpligt att hålla undan hanen från honkatterna så att det inte uppstår konflikter. Ett alternativ kan vara att placera honom hos en fodervärd. För en del hanar är livet som ensamkatt det optimala, medan andra mår bra av att ha en kastrerad kompis.

Alla katter behöver möjlighet att dra sig undan och vara ifred, men det är extra viktigt att ta hänsyn till dräktiga och digivande honkatter. En del honkatter vill inte ha de andra katterna nära under förlossningen och tiden därefter, då behöver hon få ett eget område dit de andra katterna inte kan ta sig. Andra honkatter vill gärna ha med andra katter hela vägen in i bolådan. Det är inte helt ovanligt att kattmammor, främst nära besläktade, hjälper varandra och tar hand om ungarna tillsammans. Var uppmärksam och anpassa miljön efter just dina honor. Kattmamman vill ofta flytta på sina ungar, även det är ett helt normalt beteende som kan härledas till att skydda ungarna från rovdjur. Har du en kattmamma som flyttar på sina ungar hela tiden kan det bero på att hon känner sig otrygg och är stressad. Ibland räcker det med att bädda rent i bolådan för att hon ska lugna ner sig, ibland kan man behöva flytta på bolådan eller kanske har två bolådor hon kan alternera mellan.

Fråga dig även hur du med din avel kan påverka. Vilka katter avlar du på? Är det katter som fungerar bra i grupp, katter som inte bara accepterar varandra utan som bygger upp sociala relationer med varandra (putsar varandra, leker med varandra, sover tillsammans mm.)? Vi behöver tänka i termer om både gener och miljö.

Sist men inte minst, hur en kattgrupp fungerar beror även på personkemi. Alla katter gillar helt enkelt inte varandra. De kan fungera bra i en kattgrupp, men inte i en annan. De kan fungera med en eller två av sina kattkompisar men inte med den tredje.

Så sammanfattningsvis:
• Små kattgrupper (max 5 vuxna)
• En hane per kattgrupp
• Minst lika många resurser som antalet katter
• Sprid ut resurserna
• Vi får vad vi avlar på, vill du ha sociala katter: avla på sociala katter
• Personkemi 
//Etolog Matilda Eriksson 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Ulrika,Bianca,Julia,Ozzy » Inspiration i stallet :  ”Så kul att läsa din underbara blogg och man förstår verkligen hur mycket du brin..”

Arkiv

Länkar

Etiketter