YOMAS PONNYPROJEKT
D

Vad är det för tomtar med flugsmällor som dykt upp på våra utställningar?


Det kanske ni undrar som varit på Unghingstrådgivningen eller utställningen Västruss arrangerade i Sätila. Några av er kanske har hört om oss, annars tar vi här tillfället att presentera oss.
Det sticker ut, det är inte som det brukar och det verkar inte ens fungera. Eller gör det? Det får vi se, vi genomför just nu ett projekt baserat på belöningsbaserad hästträning med utgångspunkt i positiv förstärkning.

Tomten som skriver detta heter Jonna. Jag upptäckte Gotlandsrusset som barn hos Helene och Göran Knutsson på Svedens Gård i Falun. Där föddes min första ponny, Svedens Dyrk. Sedan barnsben har jag hanterat hästar traditionellt, precis som förväntas på en utställning eller då jag tävlat dressyr. Idag går mina barn går på Åby Travskola och vanlig ridskola. Även jag har valt att utbilda mig med inriktning på djur, först med naturbruksgymnasium med ridsportinriktning och senare en veterinärutbildning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Idag driver jag företaget Yoma consulting AB.

Min kollega Ellen, den andra tomten med flugsmälla, är utbildad Etolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet (Etologi och Djurskyddsprogrammet). Etologi är läran om djurs beteenden och orsakerna bakom dem. Det finns mycket intressant forskning på området häst och inte minst belöningsbaserad träning vilket Ellen föreläser om. Utöver sin utbildning har Ellen en traditionell hästbakgrund och har arbetat i både Sverige och utomlands med häst.

Så, Ellen och jag bestämde oss för att starta ett projekt som vi valt att kalla #ponnyprojektet. Ett projekt där ponnyerna från första mänskliga kontakt tränas uteslutande med belöningsbaserade metoder. Vi vill med stort fokus på hästvälfärd, både ur ett etologiskt och veterinärmedicinskt perspektiv, få fram trygga och stabila individer som ska fungera som terapihästar liksom bruks-, rid- och körhästar. Därför lär vi in samma signaler (tex. smackningar) som traditionellt används inom ridsporten. Den stora skillnaden är inlärningsmetoden. Vi försöker att arbeta med hästarnas egen motivation och undvika tryck och tvång.

Till vårt projekt valdes Gotlandsruss av den anledningen att det är en fantastisk ras som ligger oss varmt om hjärtat. En allsidig ponny i lagom storlek. Det är dessutom är en svensk lantras som vi tycker är viktig att bevara. Dessutom gav Lojsta Hed oss möjligheten att få börja jobba från grunden med individer som haft minimal tidigare kontakt med människor och växt upp i flock blev avgörande för valet. Vi tycker att det är ett fantastiskt arbete som alla eldsjälar gör för russen på Lojsta Hed och i alla lokalföreningar i Sverige.

Vi har också valt att delta i Unghingstprojektet som är ett viktigt initiativ för att bevara russet. Det ger oss också möjlighet att följa en förbestämd inlärningsplan av moment lämpade för åldern. På så vis kan vi jämföra och studera individer i motsvarande ålder, men som tränas med en annan träningsmetod än den vi valt. Skulle det visa sig att någon av våra individer anses ha gener som är viktiga att föra vidare överväger vi att spara våra russ som hingstar, även om detta inte är det primära syftet med #ponnyprojektet.

Vi är långt ifrån ensamma om att träna belöningsbaserat även om begreppet kan innehålla olika varianter av träning. Vårt mål är att träna våra hästar med positiv förstärkning i all inlärning. Vad är det egentligen som skiljer sig från traditionell hästträning? Jag ska försöka reda ut begreppen.

Operant betingning (hur man lär sig av konsekvenser) kan delas in i fyra delar. Positiv betyder i det här sammanhanget att vi lägger till något (+) och negativ betyder att vi tar bort något (-). Förstärkning innebär att beteendet kommer att öka, vi kommer se mer av beteendet, medan en bestraffning gör att beteendet minskar.
1.       Negativ bestraffning innebär att man tar bort något från hästen för att få beteendet att minska. Tex. Hästen försöker ta godiset i min hand och jag tar bort handen för att få beteendet sträcka sig efter godis att försvinna.
2.       Positiv bestraffning innebär att man lägger till något för att få beteendet att minska. Tex. Slår till hästen när den bitit dig.
3.       Negativ förstärkning innebär att man tar bort något för att få beteendet att öka. Tex. Viftar med ett spö tills hästen springer fortare. Detta är den vanligaste metoden vid traditionell hästträning, ibland tillsammans med positiv och negativ bestraffning.
4.       Positiv förstärkning innebär att man lägger till något för att få beteendet att öka. Tex. Ger hästen en godisbit när den stoppar in huvudet i selen eller en grimma.

Det är såklart mycket mer komplicerat än denna kortfattade förklaring och det finns många aspekter man behöver ta hänsyn till för att få det önskvärda beteendet.

Klickerträning som är stort inom hundträning är ett exempel på hur man kan använda positiv förstärkning som inlärningmetod. Det många inte vet är att träning med klicker startade och är väletablerat inom djurparksvärlden. Nyligen har även föreningen Belöningsbaserad hästträning i Sverige startat vilket visar att intresset för träningsmetoder med positiv förstärkning ökar även inom hästvärlden.

Att träna med positiv förstärkning och belöningsbaserad inlärning ställer höga krav på tränaren. Precis som vid traditionell hästträning behöver du ha tålamod, kunna planera, ha god tajming och vara konsekvent. Med en bakgrund i att vara traditionellt skolade hästmänniskor som nu valt att träna helt annorlunda, innebär att vi ibland får bita oss i tungan för att inte falla tillbaka och korrigera genom att dra i grimskaft eller hämta spöet. Inte minst vid tillfällen när det blir press från andra som tycker att man är lite tokig.

Nu till den, vad vi har förstått, något provocerande flugsmällan. Vi använder den som en så kallad target. Vi har tränat våra hästar att följa och sätta mulen vid den, alltså som ett mål att förflytta sig mot. Det är en enkel övning att börja med vid belöningsbaserad träning eftersom det blir tydligt för hästen vad som förväntas av den. Targeten kan dessutom användas vid inlärning av andra beteenden. Syftet är att kunna fasas ut targeten och helt byta till ljudsignaler, men nu när våra russ kom till en ny miljö med nya intryck på Unghingstrådgivningen så behövde vi i backa ett steg. Vi hade därför med oss flugsmällorna igen för att hästarna är trygga med dem och ljudsignalerna inte är helt på plats än. 

Jag har precis kommit hem från Unghingstrådgivningen i Sätila när jag skriver detta och det är med blandade känslor. Det mesta fungerar väldigt bra med våra ponnyer och vi upplever att de är väldigt trygga och nöjda. Lastningen sitter fint, de tar självmant bettet och dyker in i selen. De följer oss fritt på promenad och de stannar, svänger och går framåt på signal. Något vi behöver jobba mer med är framåtbjudningen, särskilt i situationer som är nya och okända. Då stannar de upp för att se sig om, rörelserna blir långsammare och försiktigare. Vi har ännu inte tränat in en signal för ”öka steglängd och energi” vilket vi skulle behöva för momenten att visas i skritt, trav och tömkörning i Unghingstprojektet. Vi kan helt enkelt inte presentera våra hästar i deras bästa dager, än.

Så om vi jämför våra russ med de i samma ålder som medverkade i Sätila idag så skrittade och travade våra russ betydligt saktare och kunde stanna upp ibland. Detta resulterade i att de fick bedömningen att de hade dålig bjudning. Ja, det håller vi med om! I övrigt såg det ungefär likadant ut. Förutom just att vi hade flugsmällor med oss då.

Visst hade vi kunnat använda spö för att driva på dem bakifrån, men som ni nu kanske förstår, så skulle det äventyra vårt projekt. Kom ihåg att vi försöker arbeta utan tvång och med frivillighet. Och om man tänker efter, vad spelar det egentligen för roll att medhjälparen springer framför med en rosa flugsmällare eller bakom med ett spö?

Efter visningen fick vi kritik för vårt sätt att hantera våra russ där man bland annat menade att använda target inte var förenligt med god hästhållning. Tyvärr fick vi aldrig möjlighet att bemöta kritiken, därför skriver jag nu denna text. Jag känner att jag vill och har rätt att besvara en sådan kritik så att ni alla vet varför när vi i framtiden dyker upp och kanske vid något tillfälle tar fram vår flugsmälla.

Vi förstår att vi sticker ut, att vi inte gör som vi alltid gjort, vi testar en annan metod. Vi har en vetenskapligt förankrad tanke, tydlig projektplan och detta är ett projekt som ska utvärderas först om många år. Vi hoppas att vi är välkomna tillbaka igen till russföreningens arrangemang med eller utan våra flugsmällor och kan genomföra vårt ponnyprojekt.

Vi älskar att prata om träning och inlärning och vill gärna diskutera med er så var inte rädda för att fråga tomtarna varför de gör som de gör. Vi ger även gärna tips på läsning inom ämnet och ni hittar oss på sociala medier som facebook och instagram.

Med Vänliga Hälsningar
Jonna Fallhagen Gohil
Leg. Veterinär
jonna@yoma.se
www.yoma.se
#ponnyprojektet
 
 

Ida visar Flaqs på utställning i Sättila
Ida visar Flaqs på utställning i Sättila
Övar tömkörning inför unghingstrådgivningen
Övar tömkörning inför unghingstrådgivningen
Miljöträning i ridhus inför unghingstrådgivning
Miljöträning i ridhus inför unghingstrådgivning
Plasq och Flaqs i hagen
Plasq och Flaqs i hagen

jonna@yoma.se